Trängsel i kassakön på Carrefour två dagar före det kinesiska nyåret ©Ingrid Booz Morejohn
”It’s a madhouse”, brukar min mamma säga om någonting är alldeles tokigt och igår var det fullkomlig dårhus på matvaruhuset jag besökte. Precis som i väst när det ska handlas inför julen: trängsel, trängsel, trängsel, vagnar överallt, stressad personal och handlare som kör sina vagnar över andras tår, snor sista varan rätt framför näsan på en och blockerar alla passage. Hysterin skruvas upp lite till med megafonutrustad personal som basunerar ut erbjudande, musik på högsta volym, matberg som hotar ramlar över en och försäljare som försöker kränga allmöjliga ting. Lägg också till att kineserna är fler än 1,3 miljarder till antal och alla tycks vilja in i affären samtidigt så förstår ni att det är FULLKOMLIGT DJÄVULUSISKT att handla en bit mat så här års. Men kineser är född stoiker så inga hårda ord märktes i kön utan till och med lite skratt utlöstes här och var över tillvarons dårskap.
Och vad ska min familj äta nyårsafton? Hemlagade köttbullar och svensk julmat inhandlat på IKEA ;-D
Ur På kinesiskt vis:
Det kanske är vid denna högtid, mer än någon annan, som maten har så stor betydelse. Till nyårsaftonens middag bör man servera minst tio rätter och vissa maträtter äts inte bara för att de är goda (och för en del kineser är det kanske enda gången under året som man har råd att servera dem), utan för att de rimmar på olika lyckobringande ord: kyckling (ji), fisk (yu) och sojabönsost (doufu) är likljudande på kinesiska som ”lyckobringande”, ”överflöd” och ”rikedom”. Kycklingen ska vara hel, det vill säga inklusive huvudet, gumpen och fötterna (detta representerar fullständighet). Nudlar får inte brytas under tillagningen och serveringen då de symboliserar långt liv. Mängder av apelsiner och småcitrus serveras då den gula färgen liknas vid guld och den runda formen symboliserar enighet inom familjen.
I stora delar av Kina äter man små degknyten, kallade jiaozi, på nyårsafton. Jiaozi med en liten förvanskning kan även låta som uttrycket ”att göra sig av med det gamla och välkomna det nya” så dessa serveras lämpligen vid midnatt då det nya året precis ska börja. Jiaozi ser också ut som forna tiders guld- eller silverklimpar och symboliserar rikedom och välstånd under det nya året. Det tar tid att göra jiaozi och här är det naturligt att hela familjen samlas runt bordet under tillagningen.
I vissa delar av Kina är det nyårskakor (niangao) som gäller – kakor gjorda på klibbris och fyllda med godsaker. Här är ordleken ”högre och högre” [välstånd], gao, ”år efter år”, nian.
I ett land som lägger så stor vikt vid familjen och relationerna tas även speciell hänsyn till de familjemedlemmar som avlidit. De anses ha lagt grunden till familjens fortlevnad och välstånd och ”bjuds in” att delta i festen vid ett speciellt dukat bord. Riktig mat är framdukad och man kanske lägger guldfärgat papper på alls säten där dessa släktingar ska ”sitta”.
Ur På kinesiskt vis:
Det kanske är vid denna högtid, mer än någon annan, som maten har så stor betydelse. Till nyårsaftonens middag bör man servera minst tio rätter och vissa maträtter äts inte bara för att de är goda (och för en del kineser är det kanske enda gången under året som man har råd att servera dem), utan för att de rimmar på olika lyckobringande ord: kyckling (ji), fisk (yu) och sojabönsost (doufu) är likljudande på kinesiska som ”lyckobringande”, ”överflöd” och ”rikedom”. Kycklingen ska vara hel, det vill säga inklusive huvudet, gumpen och fötterna (detta representerar fullständighet). Nudlar får inte brytas under tillagningen och serveringen då de symboliserar långt liv. Mängder av apelsiner och småcitrus serveras då den gula färgen liknas vid guld och den runda formen symboliserar enighet inom familjen.
I stora delar av Kina äter man små degknyten, kallade jiaozi, på nyårsafton. Jiaozi med en liten förvanskning kan även låta som uttrycket ”att göra sig av med det gamla och välkomna det nya” så dessa serveras lämpligen vid midnatt då det nya året precis ska börja. Jiaozi ser också ut som forna tiders guld- eller silverklimpar och symboliserar rikedom och välstånd under det nya året. Det tar tid att göra jiaozi och här är det naturligt att hela familjen samlas runt bordet under tillagningen.
I vissa delar av Kina är det nyårskakor (niangao) som gäller – kakor gjorda på klibbris och fyllda med godsaker. Här är ordleken ”högre och högre” [välstånd], gao, ”år efter år”, nian.
I ett land som lägger så stor vikt vid familjen och relationerna tas även speciell hänsyn till de familjemedlemmar som avlidit. De anses ha lagt grunden till familjens fortlevnad och välstånd och ”bjuds in” att delta i festen vid ett speciellt dukat bord. Riktig mat är framdukad och man kanske lägger guldfärgat papper på alls säten där dessa släktingar ska ”sitta”.
Minst tio rätter ska det vara nyårsafton ©Ingrid Booz Morejohn
På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Ica förlag, Forma Publishing
På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Ica förlag, Forma Publishing
No comments:
Post a Comment