Chinese New Year 2009 Rat to Ox

Burning offerings for the dead on New Year's Eve  ©Ingrid Booz Morejohn

Today is Chinese New Year's Eve, the last year of "my year", the Year of the Rat. I have worn something red for an entire year. Tomorrow, on the first day of the Year of the Ox,  I will be able to lay it aside as I'll no longer need it's extra protection. They say that when the rat year comes around the naughty rat drags in lots of bothersome things into the year. The ox will have a hard time cleaning up the mess but will hopefully succeed in the end, hardworking animal that it is. To be honest it has been a VERY tumultuous year in China: winter ice storms, riots, train crashes, earthquakes and milk scandals but also wonderful things like the  enormous outpouring of help for the earthquake victims, the camaraderie and warmth the crisis created and the magic, pomp and FUN of the Olympics.  

The passing of a year is a good time to reflect back on both good times and bad and send close friends and loved ones a special thought. In this way I would like to remember a few of my dearest friends who have been very sick this year and also one that so very untimely passed away. I think of you often and wish you a very Happy New Year! 

Kinesiska nyåret: Nyårsmonstret och smällare

Nyårssmällare ©Ingrid Booz Morejohn

För länge sedan i Kina trodde man att det fanns ett fruktat odjur som anlände varje år vid årets första dag för att äta upp människor. Så småningom kom man på att nyårsmonstret (Nianshou, nian betyder ”år”) och andra onda andar skydde höga ljud, starkt ljus och färgen rött. Än i dag är fyrverkerier och röda smällare uppskattade måsten under nyårsfirandet. Överhuvudtaget är rött – som symboliserar lycka och tur samt gult – som står för guld och rikedom – konstanta inslag under hela vårfesten.

Under nyårskvällen äter familjen den gemensamma stora måltiden ackompanjerad av ett oljud som börjar tidigt på kvällen för att sedan trappas upp till ett veritabelt mardrömscrescendo med osannolika mängder smällare och fyrverkerier vid midnatt. Oväsendet börjar redan dagarna innan med småpojkar som springer i gränderna och kastar smällare under fötterna på gångtrafikanter. Från pålar eller hustak tänder man långa smatterband (bianpao) med upp till tiotusen smällare och enorma fyrverkeripjäser skjuts upp från alla gårdsplaner. Dumdristiga unga män går runt med långa smatterband i handen och svingar dem kring huvudet tills de inte längre vågar hålla dem, varvid de slängs iväg rätt ut i luften. Den som inte ser sig för ordentligt kan plötsligt befinna sig mitt i en korseld.

Har man aldrig upplevt ett kinesiskt nyår är det svårt att beskriva hur fullständigt obeskrivligt högljutt det är. Dagen efter är marken täckt med rött papper - som efter ett enormt blodbad. På senare år har kinesiska staten från och till förbjudit smällare och fyrverkerier i de större städerna men i småorterna är det fortfarande fullkomlig hysteri som råder. Landsvägarna kantas av stånd som säljer fyrverkeripjäser man trodde enbart var reserverade för proffsen. Butikerna förvandlas till rena vapenarsenalerna som man knappt vågar vistas i på grund av alla vårdslöst hållna cigaretter.

För dem som skyr höga ljud är det bara till att hålla sig inomhus framför TV:ns Nyårskavalkad alltmedan den av staden godkända nyårskommiténs fyrverkerishow pågår utanför. Alla stannar uppe så länge man orkar denna natt och lamporna hålls tända. Nästa morgon hälsar man alla Xinnian kuaile! (Gott nytt år!) och fortsätter firandet i två veckor till!

©På kinesiskt vis, Ingrid Booz Morejohn/ica bokförlag, Forma Publishing