På kinesiskt vis har blivit talbok

Min bok På kinesiskt vis har blivit talbok. Det är min andra bok som har spelats in (Resa till Kina blev också talbok) så nu kan ni låna ut "boken" på biblioteket och lyssna på den i din MP3 eller CD-spelare. Himla roligt tycker jag!

Malous bokklubb TV4

Har precis fått reda på av vänner i Sverige att min bok "På kinesiskt vis" togs upp idag (28/1) på Malous bokklubb på TV4s program Efter tio. Boken recenserades av Lottie Knutson (Fritidsresors informationschef). Vill ni se avsnittet om just reseböcker (inte bara min utan andra aktuella böcker togs upp, tex förlagskollegans Britt-Marie Bergman Saengkhamchus Resa i Thailand m fl) kan ni se den här. Roligt det här, Lottie K tyckte mycket om boken ("en fantastisk fin bok"). Man är som ett barn när man får lite beröm av fröken!

Fireworks and the chores of the New Year

New Year's Eve, Chengdu 2009 ©Ingrid Booz Morejohn

Chengdu is still sleeping like a baby as I write this. Not so a few hours ago, when the year culminated in a sea of exploding lights and deafening sounds. I love fireworks and this was probably my seventh or eighth Chinese New Year's celebration. Each one has been different and uniquely fun. Some were celebrated in mega-cities, some in the countryside, one even in a former air-raid shelter converted into a cheap hotel (The Black Coffee, for all you old Chengdoodlians, couldn't hear a thing down there!). Last night was on the 17th floor of our apartment building on a friend's rooftop terrace. Good view, good company and a cooperative city government that this year allowed fireworks to be let off anywhere in the city. 

Many foreigners might suppose that the celebrations are over. Not so! Now follow fifteen days of fun, food and games, culminating in the Lantern Festival. I'm already stuffed...

De många nyårskraven

Under denna årets absolut viktigaste helg finns många måsten – sådant man måste göra och sådant man inte ska göra. Dessa krav varierar från familj till familj och från landsdel till landsdel. Och glöm inte att säga Xinnian kuaile - Gott nytt år! - eller Gongxi facai - Lyckönskning och välgång! - till alla du möter. Är du på kantonesiska breddgrader heter det Kung hei fat choy!

Nyårsdagen: Vissa låter bli att äta kött denna dag och man får inte heller tvätta håret– då riskerar man att spola bort all god tur under året. Bruket av vassa föremål såsom saxar och knivar uppmuntras heller inte, med dessa kan man också klippa av det kommande årets tur. (Alla har redan klippt sig dagarna före nyåret för att vara extra fina och all mat har redan föreberetts). Man måste absolut avhålla sig från städning – annars kan man av misstag sopa ut det nya årets lycka och tur. (Det finns många tabun kring städning under nyårsdagarna. Städningen får återupptas den andra dagen men allt skräp och all smuts får bara lämna hemmet via bakdörren, om man nu har en sådan).
Man äter mängder av ”symbolmat”: lotusfrö – många barn, helst söner; ginkgo nötter – eftersom de ser ut som silverklimpar; hårmossa (en sorts alger som används i matlagning som tjockningsmedel) heter fa cai och rimmar på ” rikedom överskrids”; torkad doufu (tofu - sojabönsost) som rimmar på ”rikedom och lyckan uppfylls”; bambuskott på kinesiska låter som ”önskar att allt är bra”. Man äter inte gärna färsk doufu eftersom dess vita färg förknippas med död och olycka.

Dag 2: Tempelbesök och bön till förfäderna. Man är extra snäll mot hundar eftersom den andra dagen anses vara hundarnas födelsedag då alla hundar automatiskt blir ett år äldre! Det är faktiskt så att det nya årets första 10 dagar ägnas åt bondekulturens födelsedagar: första dagen är det kycklingens dag, andra dagen hundens, tredje dagen grisens, fjärde dagen ankans, boskapens den femte dagen och hästens den sjätte dagen och människans den sjunde dagen (se nedan). Ris och sädesslag kom på den åttonde dagen, frukt och grönsaker på den nionde dagen och till sist majs och korn på den tionde dagen!

Dag 3-4 : Svärsönerna besöker sina svärföräldrar.

Dag 5: Alla stannar hemma och välkomnar Rikedomens gud. Ingen går ut eftersom det anses föra med sig otur för alla parter.

Dag 6-10 : Man åker kors och tvärs mellan vänner och släktingar och umgås. Man avlägger tempelbesök för att be om god tur och hälsa.

Dag 7: Denna dag anses vara människans födelsedag – alla blir genast ett år äldre! Man äter Långa livet -nudlar och fisk för framgång, tur och långt liv.

Dag 9: Man ber till Jadekejsaren för att försäkra sig om att bara goda saker kommer under det nya året.

Dag 10-12 : Man bjuder vänner och släktingar på Nyårsbanketter.

Dag 13 : Man bör trappa ner på ätandet och konsumera enkla rätter såsom tunn risgröt och gröna grönsaker.

Dag 14 : Man förbereder sig inför Lyktfestivalen.

Dag 15 : Lyktfestivalen.

Kinesiska nyåret: Nyårsmonstret och smällare

Nyårssmällare ©Ingrid Booz Morejohn

För länge sedan i Kina trodde man att det fanns ett fruktat odjur som anlände varje år vid årets första dag för att äta upp människor. Så småningom kom man på att nyårsmonstret (Nianshou, nian betyder ”år”) och andra onda andar skydde höga ljud, starkt ljus och färgen rött. Än i dag är fyrverkerier och röda smällare uppskattade måsten under nyårsfirandet. Överhuvudtaget är rött – som symboliserar lycka och tur samt gult – som står för guld och rikedom – konstanta inslag under hela vårfesten.

Under nyårskvällen äter familjen den gemensamma stora måltiden ackompanjerad av ett oljud som börjar tidigt på kvällen för att sedan trappas upp till ett veritabelt mardrömscrescendo med osannolika mängder smällare och fyrverkerier vid midnatt. Oväsendet börjar redan dagarna innan med småpojkar som springer i gränderna och kastar smällare under fötterna på gångtrafikanter. Från pålar eller hustak tänder man långa smatterband (bianpao) med upp till tiotusen smällare och enorma fyrverkeripjäser skjuts upp från alla gårdsplaner. Dumdristiga unga män går runt med långa smatterband i handen och svingar dem kring huvudet tills de inte längre vågar hålla dem, varvid de slängs iväg rätt ut i luften. Den som inte ser sig för ordentligt kan plötsligt befinna sig mitt i en korseld.

Har man aldrig upplevt ett kinesiskt nyår är det svårt att beskriva hur fullständigt obeskrivligt högljutt det är. Dagen efter är marken täckt med rött papper - som efter ett enormt blodbad. På senare år har kinesiska staten från och till förbjudit smällare och fyrverkerier i de större städerna men i småorterna är det fortfarande fullkomlig hysteri som råder. Landsvägarna kantas av stånd som säljer fyrverkeripjäser man trodde enbart var reserverade för proffsen. Butikerna förvandlas till rena vapenarsenalerna som man knappt vågar vistas i på grund av alla vårdslöst hållna cigaretter.

För dem som skyr höga ljud är det bara till att hålla sig inomhus framför TV:ns Nyårskavalkad alltmedan den av staden godkända nyårskommiténs fyrverkerishow pågår utanför. Alla stannar uppe så länge man orkar denna natt och lamporna hålls tända. Nästa morgon hälsar man alla Xinnian kuaile! (Gott nytt år!) och fortsätter firandet i två veckor till!

©På kinesiskt vis, Ingrid Booz Morejohn/ica bokförlag, Forma Publishing

Kinesiska nyåret: Matens betydelse

Trängsel i kassakön på Carrefour två dagar före  det kinesiska nyåret ©Ingrid Booz Morejohn

”It’s a madhouse”, brukar min mamma säga om någonting är alldeles tokigt och igår var det fullkomlig dårhus på matvaruhuset jag besökte. Precis som i väst när det ska handlas inför julen: trängsel, trängsel, trängsel, vagnar överallt, stressad personal och handlare som kör sina vagnar över andras tår, snor sista varan rätt framför näsan på en och blockerar alla passage. Hysterin skruvas upp lite till med megafonutrustad personal som basunerar ut erbjudande, musik på högsta volym, matberg som hotar ramlar över en och försäljare som försöker kränga allmöjliga ting. Lägg också till att kineserna är fler än 1,3 miljarder till antal och alla tycks vilja in i affären samtidigt så förstår ni att det är FULLKOMLIGT DJÄVULUSISKT att handla en bit mat så här års. Men kineser är född stoiker så inga hårda ord märktes i kön utan till och med lite skratt utlöstes här och var över tillvarons dårskap. 

Och vad ska min familj äta nyårsafton? Hemlagade köttbullar och svensk julmat inhandlat på IKEA ;-D

Ur På kinesiskt vis:

Det kanske är vid denna högtid, mer än någon annan, som maten har så stor betydelse. Till nyårsaftonens middag bör man servera minst tio rätter och vissa maträtter äts inte bara för att de är goda (och för en del kineser är det kanske enda gången under året som man har råd att servera dem), utan för att de rimmar på olika lyckobringande ord: kyckling (ji), fisk (yu) och sojabönsost (doufu) är likljudande på kinesiska som ”lyckobringande”, ”överflöd” och ”rikedom”. Kycklingen ska vara hel, det vill säga inklusive huvudet, gumpen och fötterna (detta representerar fullständighet). Nudlar får inte brytas under tillagningen och serveringen då de symboliserar långt liv. Mängder av apelsiner och småcitrus serveras då den gula färgen liknas vid guld och den runda formen symboliserar enighet inom familjen.

I stora delar av Kina äter man små degknyten, kallade jiaozi, på nyårsafton. Jiaozi med en liten förvanskning kan även låta som uttrycket ”att göra sig av med det gamla och välkomna det nya” så dessa serveras lämpligen vid midnatt då det nya året precis ska börja. Jiaozi ser också ut som forna tiders guld- eller silverklimpar och symboliserar rikedom och välstånd under det nya året. Det tar tid att göra jiaozi och här är det naturligt att hela familjen samlas runt bordet under tillagningen.

I vissa delar av Kina är det nyårskakor (niangao) som gäller – kakor gjorda på klibbris och fyllda med godsaker. Här är ordleken ”högre och högre” [välstånd], gao, ”år efter år”, nian.

I ett land som lägger så stor vikt vid familjen och relationerna tas även speciell hänsyn till de familjemedlemmar som avlidit. De anses ha lagt grunden till familjens fortlevnad och välstånd och ”bjuds in” att delta i festen vid ett speciellt dukat bord. Riktig mat är framdukad och man kanske lägger guldfärgat papper på alls säten där dessa släktingar ska ”sitta”.

Minst tio rätter ska det vara nyårsafton ©Ingrid Booz Morejohn

På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Ica förlag, Forma Publishing

Kinesiska nyåret: förberedelser

Nyårspynt säljs på varuhus i Chengdu ©Ingrid Booz Morejohn

Imorgon är det Nyårsafton och ute på stan är det hetsigt värre med det sista bestyr inför årets högtid. Det går knappt att få tag i en taxi, ricksha eller ens en svart taxi. Igår tog det 45 minuter att hitta transport. Vi var åtta personer strategiskt placerade runt en korsning som kämpade om samma bilar. Till sist fick det fick bli en motoriserad san lun che (”tre-hjulad-fordon”) körd av en pensionär. Tyvärr tog elektriciteten fort slut i batteriet så vi fick hoppa av halva vägen och leta ny bil i detta kalla vinterväder - det blev en san lun che till. Jag bekymrar mig alltid över att förarna klär sig alldeles för kallt, många bär inga mössor eller så. Men dagens hade enorma motorcykelhandskar och säkert tre lager vinterställ under ytterkläderna. Polisen i Chengdu är annars väldigt restriktiv med san lun che och ricksha nu förtiden men tillåter många att tjäna en extra hacka innan nyår samtidigt som de hjälper till med transport då så många taxichaufförer har återvänt till sina hemorter för att åter vara i familjens famn.

Ur På kinesiskt vis:

Dagarna före nyårsdagen fixas och fejas det. Man städar in i minsta vrå och köper hem mängder av festmat. Man pyntar hemmet med snittblommor och alla sorters levande blommor som symboliserar återfödelse och ny tillväxt. Blommar dina växter under nyåret för det med sig extra framgång och belöning under det nya året. Man dukar fram skålar med apelsiner och fat med åtta olika sorters torkade frukter och frön. Barnen får nya kläder och skor – helst i lyckofärgen rött – och presenter inhandlas till vänner, familjens åldringar och övriga släktingar.

Det är nu man pyntar ytterdörren och huset med inköpta avbildningar av dörrgudar, nyårsbilar och lyckotecken; hänger upp röda lyktor och nyskrivna verspar på remsor. Man går till banken och hämtar ut mängder av nya, fräscha, oanvända sedlar som sedan stoppas i röda kuvert (hongbao på rikskinesiska eller laisee på kantonesiska). Kuverten delas ut till ogifta familjemedlemmar, ungdomar och barn under nyårsafton.

Nyårsafton är också en bra dag att besöka tempel där man bränner rökelse, tänder ljus och ber om saker inför det nya året. Under de femton dagar som nyåret pågår hålls tempelfester och uppträdande i parkerna. Man kan se lejon- och drakdanser och beskåda folkopera, äta godsaker och träffa vänner. Det är en uppslupen tid med påtagligt härlig stämning. Nu ska hela familjen samlas igen, man ska få lite välbehövd ledighet under årets tråkigaste årstid och alla försöker unna sig någonting gott.

Dagarna före det kinesiska nyåret är också i princip alla kommunikationsmedel i Kina fullt upptagna med att transportera familjemedlemmar kors och tvärs över det väldiga landet. Stationerna är knökfulla med förväntansfulla människor i finkläder belamrade med packning och presenter. Sedan, under vårfestens första vecka, avstannar Kina. Bra att veta om man turistar i landet eller ämnar bestämma affärsbesök under denna tid.

På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Ica förlag, Forma Publishing

Kinesiska nyåret: Köksguden

Blocktryck köpt på veckomarknad, Yunnan ©Ingrid Booz Morejohn

Har ni läst Amy Tan's Köksgudens hustru? Förr i tiden trodde man att Köksguden (Zaojun - bokstavligen "Härdens herre") åkte upp till Jadekejsaren i himlen en vecka före nyår för att rapportera vad som hade hänt i hemmet han ansvarade för under året. Köksgudens porträtt brukar hänga över köksspisen där han lätt kan bevaka hemmets alla förehavanden. Denna dag tar männen i familjen ner det gamla porträttet vilket inte ersätts med ett nytt förrän på nyårsafton då Köksguden har kommit tillbaka från sin himlafärd. Köksguden är den viktigaste husguden i den mycket omfångsrika kinesiska mytologin och förr fanns det nog inte många hem som inte hade hans porträtt i köket. Han intar en speciell plats i hemmet både som förmedlaren mellan himlen och jorden men också som familjens moralväktare. Rapporten han avlägger handlar om hur din familj har skött sig under året och han har makten att avlägga en mycket kritisk rapport. Men även Köksguden kan mutas så familjen lägger sig vinn om att blidka honom med godsaker dagarna före hans avresa - detta för att vara säker på att han bara säger "söta" saker til Jadekejsaren i himlen. Även hans häst får lite hö eller hirs att tugga på!

Hämtad ur På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Forma Publishing

Kinesiska nyåret: Turbarnen välkomnar nyåret

©Ingrid Booz Morejohn

Ytterligare en dörrutsmyckning som tas fram till kinesiska nyåret är "turbarnen" eller "gongxibarnen". Dessa är speciellt populära hos affärsinnehavare och andra som har många besökare. Planscherna föreställer två välklädda barn i traditionell klädsel. De håller händerna knutna framför sig i den klassiska hälsningsgesten gongxi! gongxi!, lyckönskning! och symboliserar tur, lycka och rikedom under det nya året. Från deras knäppta händer hänger guldsaker: mynt, tackor, fiskar och Det långa livets lås. Kläderna är pyntade med allsköns symbolik och flickan har en pion i håret, symbolen för belöning och välstånd. Barnen anses vara både lyckobringande och glädjespridande. Ibland återkommer de som statyer bredvid ingång och ersätter lejon- eller qilinparen som ofta vaktar dörringången. 

Hämtad ur Kinesiska symboler ©Ingrid Booz Morejohn/Forma Publishing

Kinesiska nyåret: Vindsnurran

Pengzhou, Sichuan ©Ingrid Booz Morejohn

Dagarna efter kinesiska nyåret och de femton dagarna som helgen firas hålls många tempelmarknader i stadsparker och tempelgårdar. Dessa är livligt besökta och fullproppade av matstånd och kiosker som säljer souvenirer och leksaker. Vindsnurran är en av dessa traditionella färgglada leksaker som många barn får. De säljs speciellt vid nyåret för snurran symboliserar kraften att zhuan yun, "hoppas att lyckan ska vändan", att omvandla ett hinder till en möjlighet i det nya året. Traditionellt gjorda av handfärgat papper men idag vanligast av plast, dekoreras de ibland även med lyckotecknen som betyder glädje, långt liv eller rikedom. 

Delvis hämtad ur Kinesiska symboler ©Ingrid Booz Morejohn/Ica bokförlag

Kinesiska nyåret: Dörrgudarna

Yangshuo, Guangxi ©Ingrid Booz Morejohn

Kinesiska dörrdekorationer har länge fascinerat mig. På 1980-talet såg jag knappast dylika utsmyckningar i städerna; man hade länge vänt ryggen åt sådant gammaldags tänkande. Men ute på landet upptäckte jag att man fortfarande ägnade sig åt traditionella sedvänjor. Inte alls i den omfattning som det ägnades en gång i tiden, men ändock. Planscherna var ofta handgjorda blocktryck och dörrverserna var handmålade av någon lokal skrivkunnig person. Inte som idag massproducerade i bjärta färger med likartad utseende och text. 

Jag älskade speciellt de svulstiga dörrgudarna (menshen), barska och uppblåsta, redo att hugga ner oinbjudna inkräktare. Radarparet heter Qin Qiong och Yuchi Gong (kan variera lite från ort till ort) och sägs faktiskt föreställa två riktiga människor. Tillsammans med dörreverserna är det dessa typiska utsmyckningar som anses skydda hemmet mot onda krafter och olycka. Qin Qiong och Yuchi Gong är veritabla muskelknippen i full krigsutrustning. Till utseendet är de mycket lika generalerna som vaktar kejsarens ande längs Andevägen upp till de tretton Mingkejsarnas gravar norr om Beijing. Ibland håller de ett svärd i handen eller över huvudet och ibland bär de en mäktig klubba. De ser rejält barska ut, bär väldiga skägg och spänner ögonen i alla besökare. Bruket med dörrgudar går tillbaka åtminstone till Handynastin (25-220) då de snidades av persikoträ. Under Songdynastin (960-1279) började man måla dem på rött papper som sedan  klistrades på ytterdörren. Numera trycks de i mångmiljonupplagor och byts ut i tid till det kinesiska nyåret.

Sägnen om dörrgudarna som oftast avbildas nu sägs ha börjat under Tangdynastin då kejsar Taizong låg sjuk och drömde att palatset hemsöktes av ett spöke som letade efter honom. Kejsarens rådgivare och ministrar tog drömmen på allvar och oroade sig för hans hälsa och säkerhet. Då steg två modiga generaler fram och erbjöd sina tjänster som nattvakter. Därefter kunde kejsaren sova lugnt och ostört. Den tacksamme och mycket piggare kejsaren prisade vakterna men kunde inte tänka sig att fortsätta beröva dem deras nattsömn. Han beordrade att avbildningar av dem i full krigsutrustning skulle målas på dörrarna in till hans sovrum och palatsets ytterport. Därefter såg man inte en skymt av oroliga andar, och dörrgudarna blev även populära bland den vanliga befolkningen.

Delvis hämtad ur Kinesiska symboler och På kinesiskt vis, ©Ingrid Booz Morejohn/Ica bokförlag

Kinesiska nyåret: Röda lyktor

Photo  ©Ingrid Booz Morejohn

Ambulerande lyktförsäljare har åter gjort sitt inträde på stadens gator, cyklande genom stan med girlanger av röda lytkor fladdrande efter sig. De besöker bostadskvarter efter bostadskvarter för att sälja sina varor, en färgglad syn i Chengdus gråa vinterbild. Röda lyktor förknippas inte enbart med kinesiska nyåret men så här års brukar gamla, slitna lyktor bytas ut inför det kommande året så ivriga köpare finns det gott om. 

Dekorativa röda lyktor (hong denglong) är något som de flesta förknippar med Kina och festligheter. Man har använt röda papperslyktor i över tusen år för att markera lyckliga tider. De anses allmänt symbolisera god tur och lycka. Den runda formen förmedlar enighet och fullständighet, den varma röda färgen är kinesernas favoritfärg och även en lyckofärg som anses kunna skrämma bort onda andar. Tidigare gjordes de av papper klistrade över en bamburam och lystes upp av vaxljus eller oljelampor inuti. Idag är de flesta gjorda av syntettyg över en träram av metall och har elektriskt ljus som ljuskälla. Eller så hänger de bara parvis vid ingången till affären eller huset. De är antingen helröda eller dekorerade med lyckotecken, "gongxi"-barnen, symboliska mönstermotiv eller varför inte ett företagsnamn eller en logotype i guld. 

De kanske största röda lyktorna i Kina hänger i Himmelska fridens port över ingången till Förbjudna staden i Beijing. Filmen "Den röda lyktan" (Da hong denglong gaogao gua) 1991, regisserad av Zhang Yimou, har just röda lytkor som ett centralmotiv i filmen. Filmen, baserad på en bok av författaren Su Tong, utspelar sig på 1920-talet. Huvudpersonen i filmen spelas av Gong Li som blir en rikemans fjärde hustru. Lyktorna signalerar vilket hus (och vilken kvinna) han ska besöka på natten. Filmen inspelades på Qiao familjens residens (Qiao jia) utanför Pingyao i Shanxiprovins och kan besökas av allmänheten idag.

Läs mer i Kinesiska symboler och På Kinesiskt vis, Ica bokförlag

Kinesiska nyåret: Lycko- och skyddsfärgen rött

Men's underwear sold before the Chinese New Year ©Ingrid Booz Morejohn

Rött, rött, rött, överallt RÖTT! Rött är den dominerande färgen så här års kring kinesiska nyåret. Rött är lyckofärg nummer ett i Kina och anses bl a kunna motverka onda krafter då nyårsmonstret, Nian så kallad, skyr rött. "Rött", hong, på kinesiska, rimmar på "oändlig", yong. Därmed förmedlar röda saker oändligt god tur och positiva saker. 

I traditionellt tänkande är du speciellt känslig för angrepp utifrån, i synnerhet från Nianmonstret när "ditt" år i djurkretsen infaller och under hela det pågående året. Bästa sättet att skydda sig är att bära någonting rött under hela året med början nyårsafton då Nianmonstret är ute och spökar. Skyddsplagget kan vara någonting så litet som ett rött snöre runt handleden men ska helst vara någonting mer substantiell som röda strumpor och röda underkläder. Kineser anser att lyckofärgen rött inte bara ska skydda dig under året utan bringa dig tur och välsignelser och är helt enkelt det bästa sättet att börja året på. Inte konstigt att rött är kinesernas absoluta favorit färg!

Läs mer i böckerna: Kinesiska symboler och På kinesiskt vis, Ica bokförlag

Kinesiska nyåret: Oxens år 2009

Årets höjdpunkt här i Kina står snart för dörren - det kinesiska nyåret som i år kommer mycket tidigt. Det finns mycket att skriva om kinesiska nyåret och jag kommer att lägga upp många poster så det är lika bra att börja nu. Ute på stan har affärerna börjat förbereda för länge sedan, diskerna är fulla av godsaker och alla har börjat hänga upp sina röda lyktor osv. Varuhusjätten Carrefour här i Chengdu har till och med utökat sin vinavdelning med fyra gånger så mycket sortiment och flyttat den och hela snacksavdelningnen närmare utgången för att fånga kundernas uppmärksamhet - som om någon inte skulle märka att årets helg är på gång.

Djurkresten

Det sägs att det var över 4.500 år sedan som kineserna uppfann sin tideräkning. Enligt detta traditionella sätt att räkna är år 2009 egentligen år 4707! Den kinesiska kalendern är en rörlig kalender som följer månens cykler och i år infaller det nya årets första dag den 26:e januari (kinesiska nyåret infaller alltid någon gång mellan 21 januari och 19 februari). På den dagen övergår Råttans år i Oxens år. Att säga "oxens år" låter kanske lite märkligt. Men för en kines är detta bara ännu ett nytt år i en tolvårig cykel. Många kineser tror att djurtecknet man föds i bestämmer ens personlighet, precis som våra västerländska stjärntecken där vi delar upp året i 12 tecken, en per månad. Kineserna däremot avsätter ett helt år per tecken och det finns 12 djurtecken totalt.

Oxen är andra djuret i djurkretsen och det finns många legender kring detta. I en sägs det att Buddha bjöd alla djuren till en fest för att ta farväl när han skulle lämna jordelivet. Av någon anledning hörsammade bara tolv djur inbjudan. (Katten ville också följa med men råttan glömde att väcka honom på morgonen så han försov sig. Därför ingår inte katten i kalendern och därför är råttan och katten eviga fiender). Under färden till festen hoppade råttan på oxens rygg och åkte snålskjuts fram till mållinjen där han hoppade av rakt framför näsan på oxen och kom fram först och oxen på andra plats (den lata grisen kom sist). Detta beteende är ett typiskt exempel på råttans berömda klurighet och oxens tålmodige personlighet. Än idag anses en råtta och en oxe komma bra överens.

Hurdan är en oxe?

Buddha bestämde att vart år i den tolvåriga kretsen skulle döpas efter ett av djuren som kom till festen och att människan skulle ha lite av djurens personlighet som kännetecken för det år den föddes i. Alla djur äger dåliga och bra egenskaper. Sådeles är de som är födda i oxens år som oxar är: hårt arbetande, pålitliga och jordnära. Oxar är tysta och orädda, men när de trängs mot väggen kan de explodera i häftiga vredesutbrott. Envisa är de till tusen och dåliga i affärer. Tyvärr har de också otur i kärlek då de kan vara opålitliga och kräsna. Men de är födda med naturliga ledaregenskaper och är ämnade för stora saker (Barack Obama till exempel är en oxe och 2009 spås bli ett lysande år för honom). Andra blir till exempel ingenjörer, arkitekter eller konstnärer. Som partner och vän sägs oxen komma bäst överens med Ormen, Råttan och Tuppen.

Vem är oxe?

De som är födda från och med dessa datum: 1913/0206, 1925/0124, 1937/0211, 1949/0129, 1961/0215, 1973/0203, 1985/0220, 1997/0207 och 2009/0126. 

Hur blir oxens år?

Precis som det förutspåddes var 2008 Råttans år mycket turbulent i Kina med naturkastrofer och andra utmaningar. Enligt kinesiska spåmän blir oxens år ett år som "städar upp efter allt klotter, skräp och avfall som råttan har dragit in under året. Man ska inte underskatta oxens saktmodighet utan förvänta sig stora saker av dess förmåga att leda oss ur de många kriserna som verkar ha hopat sig under året.  Oxåret kommer att jobba hårt och konsekvent för att göra ordning av oordning och ställa det mesta till rätta mot årets slut." 

Underförstått: Det kommer att gå vägen men inte utan MYCKET slit och hårt arbete under året. Efter de senaste månadernas katastrofnyheter har det säkert inte undgått någon att det gäller att dra åt livremmen under 2009!

Läs mer i böckerna: Kinesiska symboler och På kinesiskt vis, Ica bokförlag

Bokrecension På kinesiskt vis

Här kommer första bokrecension för På kinesiskt vis, recenserad av Kinaportalen (www.kinaportalen.se):

"Ännu en bok om Kina har dykt upp på den svenska marknaden, och det är långt ifrån den första detta år. Denna bok handlar dock, till skillnad från flera av sina föregångare, väldigt lite om politik. Den handlar däremot väldigt mycket om kinesisk kultur, traditioner, normer, kutym. Och den gör det på ett mycket bra sätt - boken är välskriven, med massor av vackra och illustrativa bilder. En perfekt gåva, men också mycket läsvärd för den som skall åka till Kina på längre eller kortare tid. Det är en "introduktion" till Kina som skrivits, och bilderna är en viktig del i denna.
Att vara en en ganska kort och lättfattad introduktion har den förstås gemensamt med Johan Björkstens "I Mittens rike" som kom för 2 år sedan. Men de skiljer sig också lite. Björkstens bok behandlar kinesisk historia, och det tar upp en hel del av boken. "På kinesiskt vis" ger ingen kronologi och författaren skriver inte alls om olika historiska epoker. Däremot handlar den om historisk, traditionella kinesiska företeelser (alltifrån vett o etikett till tedrickning) och det gör den på ett mycket bra sätt.

Helt klart läsvärd för den oinitierade!

Besök gärna författaren vackra hemsida: http://www.ingridboozmorejohn.com/

My new books have arrived!

2008 has been an exhausting year so far. Everyday life in a large city in China seldom lacks dull moments but this year has provided more than it's fair share of natural disasters, ethnic clashes, major sporting events and much more. One shouldn't complain however, it is always interesting living here and wasn't that one of the reasons for leaving a warm, cozy home in Sweden?

 

In between all this high octane local entertainment I finally finished the two books on China and Chinese culture that I have talked about for the past two years (thanks for your patience). This week I got my copies and I am tickled pink (if you are still allowed to use that expression). They are already in the bookshops in Sweden and on Internet book sites like Bokus and Adlibris. Sorry to disappoint all you English readers, for the moment they are only in Swedish. The Swedish titles translate as Chinese Symbols and Doing Things The Chinese Way. At the beginning of the year I also updated my China travel handbook Resa till Kina, which has now, after just two years in circulation, come out with it's 2nd edition. Thank-you all for buying lots of copies! (Now please go out and do the same with my two new books :-)