Happy Niu Year!

Magazine cover 2009

Chinese humorists are feeling bullish this year, combining two cultures into one tongue-in-cheek message: 

The English translation of Xinnian Kuaile (Happy New Year) with the 2009 Chinese Year of the Ox (Ox = niu/牛). The clever result is: Happy Niu Year!

Although probably not the only ones to think of this play on words, it seems to be the brainchild of Mengniu, one of China's leading dairy firms. The message/slogan has spread over China like wildfire and is widely used in text messages, email greetings and in signs. Mengniu is based in Inner Mongolia and is privately owned. The name Mengniu combines the Chinese words for Mongolia, meng (Inner Mongolia , Nei Menggu) and cow, niu. Milk in Chinese is niu nai. 

(Swedish footnote: In 2006 Mengniu joined together with Swedish Arla Foods to start producing and distributing solid milk products in China. This has subsequently proven embarrasing for Arla as Mengniu is one of the many Chinese milk producers to be involved in the melamine tragedy.)

Kinesiska nyåret: Matens betydelse

Trängsel i kassakön på Carrefour två dagar före  det kinesiska nyåret ©Ingrid Booz Morejohn

”It’s a madhouse”, brukar min mamma säga om någonting är alldeles tokigt och igår var det fullkomlig dårhus på matvaruhuset jag besökte. Precis som i väst när det ska handlas inför julen: trängsel, trängsel, trängsel, vagnar överallt, stressad personal och handlare som kör sina vagnar över andras tår, snor sista varan rätt framför näsan på en och blockerar alla passage. Hysterin skruvas upp lite till med megafonutrustad personal som basunerar ut erbjudande, musik på högsta volym, matberg som hotar ramlar över en och försäljare som försöker kränga allmöjliga ting. Lägg också till att kineserna är fler än 1,3 miljarder till antal och alla tycks vilja in i affären samtidigt så förstår ni att det är FULLKOMLIGT DJÄVULUSISKT att handla en bit mat så här års. Men kineser är född stoiker så inga hårda ord märktes i kön utan till och med lite skratt utlöstes här och var över tillvarons dårskap. 

Och vad ska min familj äta nyårsafton? Hemlagade köttbullar och svensk julmat inhandlat på IKEA ;-D

Ur På kinesiskt vis:

Det kanske är vid denna högtid, mer än någon annan, som maten har så stor betydelse. Till nyårsaftonens middag bör man servera minst tio rätter och vissa maträtter äts inte bara för att de är goda (och för en del kineser är det kanske enda gången under året som man har råd att servera dem), utan för att de rimmar på olika lyckobringande ord: kyckling (ji), fisk (yu) och sojabönsost (doufu) är likljudande på kinesiska som ”lyckobringande”, ”överflöd” och ”rikedom”. Kycklingen ska vara hel, det vill säga inklusive huvudet, gumpen och fötterna (detta representerar fullständighet). Nudlar får inte brytas under tillagningen och serveringen då de symboliserar långt liv. Mängder av apelsiner och småcitrus serveras då den gula färgen liknas vid guld och den runda formen symboliserar enighet inom familjen.

I stora delar av Kina äter man små degknyten, kallade jiaozi, på nyårsafton. Jiaozi med en liten förvanskning kan även låta som uttrycket ”att göra sig av med det gamla och välkomna det nya” så dessa serveras lämpligen vid midnatt då det nya året precis ska börja. Jiaozi ser också ut som forna tiders guld- eller silverklimpar och symboliserar rikedom och välstånd under det nya året. Det tar tid att göra jiaozi och här är det naturligt att hela familjen samlas runt bordet under tillagningen.

I vissa delar av Kina är det nyårskakor (niangao) som gäller – kakor gjorda på klibbris och fyllda med godsaker. Här är ordleken ”högre och högre” [välstånd], gao, ”år efter år”, nian.

I ett land som lägger så stor vikt vid familjen och relationerna tas även speciell hänsyn till de familjemedlemmar som avlidit. De anses ha lagt grunden till familjens fortlevnad och välstånd och ”bjuds in” att delta i festen vid ett speciellt dukat bord. Riktig mat är framdukad och man kanske lägger guldfärgat papper på alls säten där dessa släktingar ska ”sitta”.

Minst tio rätter ska det vara nyårsafton ©Ingrid Booz Morejohn

På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Ica förlag, Forma Publishing

Kinesiska nyåret: förberedelser

Nyårspynt säljs på varuhus i Chengdu ©Ingrid Booz Morejohn

Imorgon är det Nyårsafton och ute på stan är det hetsigt värre med det sista bestyr inför årets högtid. Det går knappt att få tag i en taxi, ricksha eller ens en svart taxi. Igår tog det 45 minuter att hitta transport. Vi var åtta personer strategiskt placerade runt en korsning som kämpade om samma bilar. Till sist fick det fick bli en motoriserad san lun che (”tre-hjulad-fordon”) körd av en pensionär. Tyvärr tog elektriciteten fort slut i batteriet så vi fick hoppa av halva vägen och leta ny bil i detta kalla vinterväder - det blev en san lun che till. Jag bekymrar mig alltid över att förarna klär sig alldeles för kallt, många bär inga mössor eller så. Men dagens hade enorma motorcykelhandskar och säkert tre lager vinterställ under ytterkläderna. Polisen i Chengdu är annars väldigt restriktiv med san lun che och ricksha nu förtiden men tillåter många att tjäna en extra hacka innan nyår samtidigt som de hjälper till med transport då så många taxichaufförer har återvänt till sina hemorter för att åter vara i familjens famn.

Ur På kinesiskt vis:

Dagarna före nyårsdagen fixas och fejas det. Man städar in i minsta vrå och köper hem mängder av festmat. Man pyntar hemmet med snittblommor och alla sorters levande blommor som symboliserar återfödelse och ny tillväxt. Blommar dina växter under nyåret för det med sig extra framgång och belöning under det nya året. Man dukar fram skålar med apelsiner och fat med åtta olika sorters torkade frukter och frön. Barnen får nya kläder och skor – helst i lyckofärgen rött – och presenter inhandlas till vänner, familjens åldringar och övriga släktingar.

Det är nu man pyntar ytterdörren och huset med inköpta avbildningar av dörrgudar, nyårsbilar och lyckotecken; hänger upp röda lyktor och nyskrivna verspar på remsor. Man går till banken och hämtar ut mängder av nya, fräscha, oanvända sedlar som sedan stoppas i röda kuvert (hongbao på rikskinesiska eller laisee på kantonesiska). Kuverten delas ut till ogifta familjemedlemmar, ungdomar och barn under nyårsafton.

Nyårsafton är också en bra dag att besöka tempel där man bränner rökelse, tänder ljus och ber om saker inför det nya året. Under de femton dagar som nyåret pågår hålls tempelfester och uppträdande i parkerna. Man kan se lejon- och drakdanser och beskåda folkopera, äta godsaker och träffa vänner. Det är en uppslupen tid med påtagligt härlig stämning. Nu ska hela familjen samlas igen, man ska få lite välbehövd ledighet under årets tråkigaste årstid och alla försöker unna sig någonting gott.

Dagarna före det kinesiska nyåret är också i princip alla kommunikationsmedel i Kina fullt upptagna med att transportera familjemedlemmar kors och tvärs över det väldiga landet. Stationerna är knökfulla med förväntansfulla människor i finkläder belamrade med packning och presenter. Sedan, under vårfestens första vecka, avstannar Kina. Bra att veta om man turistar i landet eller ämnar bestämma affärsbesök under denna tid.

På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Ica förlag, Forma Publishing