Kinafestival Sigtunahöjden

Forgot to say...I have been invited to be a guest author at the China Festival (Kinafestivalen) at Sigtunahöjden north of Stockholm this summer so I will be back in Sweden for a few weeks, yippee! I will be holding a presentation centered around one of my two books that came out in 2008: Kinesiska symboler. Do please visit anyone that happens to be in the area at the end of July or beginning of August (July 29 - Aug 2), 2009.

Look here for more event info:

Website:
www.kinafestival.se

Sigtunahöjden:
www.sigtunahojden.se

I will also be working with Lotus Travel at the festival. Other authors, photographers, instructors, lecturers will be there as well to make it an exciting event: Marcus Haraldson (En linje över Kina), photographer Li Yanan, Cecilia Lindqvist, Champagne expert Richard Juhlin (Paddy and I happen to have translated a few of his books into English) etc.

Taijiquan instructor Marianne Telford - who just led the taijiquan lessons on the "Hälsoresa" I led - will be giving lessons as well. A good opportunity to come and see what a fantastic instructor she is and think about signing up for next year's 2010 taijiquan tour that we are already planning now!

There will also be numerous shopping opportunities, tea and food presentations, music events, exhibitions etc etc.

And by the way....Sigtunahöjden is a lovely hotel and conference centre situated in beautiful surroundings and now completely remodeled with a uniquely Chinese flavor so pay a visit and come away inspired!

Pinwheels and photography tips: capturing motion

Pinwheels at Jinli Gujie, Chengdu 090414 ©Ingrid Booz Morejohn

I have posted about Chinese pinwheels before but only in Swedish. At the moment Jinli Street beside Wuhou Temple has a number of very colourful pinwheels set up so I couldn't resist posting again and also using them to illustrate how you can use motion in an image to greater effect.

As you can see in the two pictures above both are colourful fun images, both perfectly acceptable. I have slowed down the shutter speed in the image to the right and created a blurred effect that I find more attractive than the static image on the left. It is also a must that you crop the image tightly when taking the picture to maximize effect and concentration on the pinwheel and colours. This was shot with a pocket digital camera so anyone who has the ability to manipulate the settings on their camera can do this. If you don't have manual settings you can fool around with the "pre-set" modes and see if one gives a slower shutter speed. Try "landscape mode" which will slow down shutter speed because it wants to utilize the smallest  aperture possible. If you shoot in low light you will compound the effect and get a slower speed. The speed I choose manually was 1/20 of a second. Have fun and experiment.

Pinwheels (fēng chē 风车) in Chinese traditional culture symbolize "zhuàn yùn 转运", the ability to "turn/shift your luck around". Most often they appear at temple fairs and markets around Chinese New Year in the hope that your "luck will turn around" in the new year. It also symbolizes the ability to turn an obstruction into a possibility. They are of course also colourful traditional toys for children.

Jinli Street recently undergone a major extension with several new alleys and streets added in the back, branching out and around Wuhou Temple. It is more picturesque and cosy now with numerous teahouses, restaurants and shops. No matter that Jinli is a complete fake facade, it is still a most welcome break from pavement and concrete. And a great place to photograph iconic colourful images of traditional symbols.

Chinese numerological superstition: Nine Kinesiska lyckotal: Nio

Orchard Villas, Chengdu Feb 14, 2009 ©Ingrid Booz Morejohn

Siffran nio är oerhört viktig i kinesiskt tänkande. Det är det högsta ensiffriga talet (i 10-systemet och det kraftigaste yangtalet. Traditionellt var nio kejsarens tal. Det var bara kejsaren som kunde bära kläder med nio drakar på och ta från tallrikar målade med nio drakar. I Förbjudna staden i Beijing, Himmelens tempel, Sommarpalatset osv. finns ett genomgående siffertänkande. I Förbjudna staden finns nio stora knoppar vågrätt och lodrätt på de enorma röda portarna. I en av gårdarna finns en andeskärm med nio svävande drakar (jiulongbi). Det är ingen slump att det sägs finnas 9 999 rum i hela palatset eftersom det är bara himlen som kan ha 10 000 rum (egentligen finns drygt 8 800 i hela palatsanläggningen). 

Nio, jiu (九), är likljudande med "långvarig", jiu (久), och förknippas därmed med långt liv. Både den 09.09.1999 och den 19.09.1999 var speciellt lyckobringande dagar i Kina där många valde att förlova eller gifta sig då chansen ökades att deras kärlek skulle  stå sig i all evighet. Jiu kan också betyda "bara, enbart", jiu. Således kan sifferkombinationen 5917 (wu jiu yao qi) på tex en bil nummerskylt tolkas = "jag vill bara ha pengar", wo jiu yao qian. Den nionde dagen i den traditionella kalenderns nionde månad är "Dubbelnian", Chongyangjie, allmänt firad som Pensionärernas dag. I ett av Kinas gamla bokverk, Herr Lüs kommentarer till Vår- och Höstannalerna (Lüshi Chunqiu), som sammanställdes för ca 2 200 år sedan, beskrevs världen så här: Himlen har nio fält, jorden har nio regioner, landet har nio berg, bergen har nio pass, i havet finns nio öar. Nummer nio självt är något mysko: alla multiplar med nio resulterar i att siffrorna när de läggs ihop blir nio: t.ex. 9 x 3 = 27 = 2 + 7 = 9. (Undantaget är 0 x 9 = 0). En nummerskylt med fem nior är mycket eftertraktat i Kina och kostar således mycket pengar under bordet eller en speciell kontakt på Myndigheten för fordonsregistrering!

English: The number nine is one of the most important numbers in Chinese numerological superstition. It's the highest single digit number, rich in yang, and was traditionally reserved for use by the emperor. Only he could wear clothing embroidered with nine dragons and eat from plates decorated with these nine heavenly creatures. The Forbidden City, Temple of Heaven, Summer Palace are full of "nine combinations", nine massive door studs both vertical and horizontal on the huge palace doors, spirits wall decorated with nine dragons (jiulongbi) and supposedly 9,999 rooms, as only heaven could have 10,000. (There are actually only about 8,800 rooms in the palace). 

Another reason why nine, jiu (九), is so important is because it's a homophone with jiu (久), a word meaning "a long time" in Chinese and thus is associated with long life. Dates that consist of many nines are auspicious for anyone getting married or engaged, the thought being that the relationship will get extra help to last forever or at least as long as possible. 090999 and 190999 were popular days when people flocked to the wedding license offices or proposed marriage. 

Car license plates with lucky numbers are especially sought after in China and either cost a lot of money, good luck at a license auction in the cities that have them, a fat bribe or a special connection in the Department of Motor Vehicles. The above combination of five nines should be interpreted as anything that the owner wants or desires will be theirs "forever". 

Fireworks and the chores of the New Year

New Year's Eve, Chengdu 2009 ©Ingrid Booz Morejohn

Chengdu is still sleeping like a baby as I write this. Not so a few hours ago, when the year culminated in a sea of exploding lights and deafening sounds. I love fireworks and this was probably my seventh or eighth Chinese New Year's celebration. Each one has been different and uniquely fun. Some were celebrated in mega-cities, some in the countryside, one even in a former air-raid shelter converted into a cheap hotel (The Black Coffee, for all you old Chengdoodlians, couldn't hear a thing down there!). Last night was on the 17th floor of our apartment building on a friend's rooftop terrace. Good view, good company and a cooperative city government that this year allowed fireworks to be let off anywhere in the city. 

Many foreigners might suppose that the celebrations are over. Not so! Now follow fifteen days of fun, food and games, culminating in the Lantern Festival. I'm already stuffed...

De många nyårskraven

Under denna årets absolut viktigaste helg finns många måsten – sådant man måste göra och sådant man inte ska göra. Dessa krav varierar från familj till familj och från landsdel till landsdel. Och glöm inte att säga Xinnian kuaile - Gott nytt år! - eller Gongxi facai - Lyckönskning och välgång! - till alla du möter. Är du på kantonesiska breddgrader heter det Kung hei fat choy!

Nyårsdagen: Vissa låter bli att äta kött denna dag och man får inte heller tvätta håret– då riskerar man att spola bort all god tur under året. Bruket av vassa föremål såsom saxar och knivar uppmuntras heller inte, med dessa kan man också klippa av det kommande årets tur. (Alla har redan klippt sig dagarna före nyåret för att vara extra fina och all mat har redan föreberetts). Man måste absolut avhålla sig från städning – annars kan man av misstag sopa ut det nya årets lycka och tur. (Det finns många tabun kring städning under nyårsdagarna. Städningen får återupptas den andra dagen men allt skräp och all smuts får bara lämna hemmet via bakdörren, om man nu har en sådan).
Man äter mängder av ”symbolmat”: lotusfrö – många barn, helst söner; ginkgo nötter – eftersom de ser ut som silverklimpar; hårmossa (en sorts alger som används i matlagning som tjockningsmedel) heter fa cai och rimmar på ” rikedom överskrids”; torkad doufu (tofu - sojabönsost) som rimmar på ”rikedom och lyckan uppfylls”; bambuskott på kinesiska låter som ”önskar att allt är bra”. Man äter inte gärna färsk doufu eftersom dess vita färg förknippas med död och olycka.

Dag 2: Tempelbesök och bön till förfäderna. Man är extra snäll mot hundar eftersom den andra dagen anses vara hundarnas födelsedag då alla hundar automatiskt blir ett år äldre! Det är faktiskt så att det nya årets första 10 dagar ägnas åt bondekulturens födelsedagar: första dagen är det kycklingens dag, andra dagen hundens, tredje dagen grisens, fjärde dagen ankans, boskapens den femte dagen och hästens den sjätte dagen och människans den sjunde dagen (se nedan). Ris och sädesslag kom på den åttonde dagen, frukt och grönsaker på den nionde dagen och till sist majs och korn på den tionde dagen!

Dag 3-4 : Svärsönerna besöker sina svärföräldrar.

Dag 5: Alla stannar hemma och välkomnar Rikedomens gud. Ingen går ut eftersom det anses föra med sig otur för alla parter.

Dag 6-10 : Man åker kors och tvärs mellan vänner och släktingar och umgås. Man avlägger tempelbesök för att be om god tur och hälsa.

Dag 7: Denna dag anses vara människans födelsedag – alla blir genast ett år äldre! Man äter Långa livet -nudlar och fisk för framgång, tur och långt liv.

Dag 9: Man ber till Jadekejsaren för att försäkra sig om att bara goda saker kommer under det nya året.

Dag 10-12 : Man bjuder vänner och släktingar på Nyårsbanketter.

Dag 13 : Man bör trappa ner på ätandet och konsumera enkla rätter såsom tunn risgröt och gröna grönsaker.

Dag 14 : Man förbereder sig inför Lyktfestivalen.

Dag 15 : Lyktfestivalen.

Kinesiska nyåret: Matens betydelse

Trängsel i kassakön på Carrefour två dagar före  det kinesiska nyåret ©Ingrid Booz Morejohn

”It’s a madhouse”, brukar min mamma säga om någonting är alldeles tokigt och igår var det fullkomlig dårhus på matvaruhuset jag besökte. Precis som i väst när det ska handlas inför julen: trängsel, trängsel, trängsel, vagnar överallt, stressad personal och handlare som kör sina vagnar över andras tår, snor sista varan rätt framför näsan på en och blockerar alla passage. Hysterin skruvas upp lite till med megafonutrustad personal som basunerar ut erbjudande, musik på högsta volym, matberg som hotar ramlar över en och försäljare som försöker kränga allmöjliga ting. Lägg också till att kineserna är fler än 1,3 miljarder till antal och alla tycks vilja in i affären samtidigt så förstår ni att det är FULLKOMLIGT DJÄVULUSISKT att handla en bit mat så här års. Men kineser är född stoiker så inga hårda ord märktes i kön utan till och med lite skratt utlöstes här och var över tillvarons dårskap. 

Och vad ska min familj äta nyårsafton? Hemlagade köttbullar och svensk julmat inhandlat på IKEA ;-D

Ur På kinesiskt vis:

Det kanske är vid denna högtid, mer än någon annan, som maten har så stor betydelse. Till nyårsaftonens middag bör man servera minst tio rätter och vissa maträtter äts inte bara för att de är goda (och för en del kineser är det kanske enda gången under året som man har råd att servera dem), utan för att de rimmar på olika lyckobringande ord: kyckling (ji), fisk (yu) och sojabönsost (doufu) är likljudande på kinesiska som ”lyckobringande”, ”överflöd” och ”rikedom”. Kycklingen ska vara hel, det vill säga inklusive huvudet, gumpen och fötterna (detta representerar fullständighet). Nudlar får inte brytas under tillagningen och serveringen då de symboliserar långt liv. Mängder av apelsiner och småcitrus serveras då den gula färgen liknas vid guld och den runda formen symboliserar enighet inom familjen.

I stora delar av Kina äter man små degknyten, kallade jiaozi, på nyårsafton. Jiaozi med en liten förvanskning kan även låta som uttrycket ”att göra sig av med det gamla och välkomna det nya” så dessa serveras lämpligen vid midnatt då det nya året precis ska börja. Jiaozi ser också ut som forna tiders guld- eller silverklimpar och symboliserar rikedom och välstånd under det nya året. Det tar tid att göra jiaozi och här är det naturligt att hela familjen samlas runt bordet under tillagningen.

I vissa delar av Kina är det nyårskakor (niangao) som gäller – kakor gjorda på klibbris och fyllda med godsaker. Här är ordleken ”högre och högre” [välstånd], gao, ”år efter år”, nian.

I ett land som lägger så stor vikt vid familjen och relationerna tas även speciell hänsyn till de familjemedlemmar som avlidit. De anses ha lagt grunden till familjens fortlevnad och välstånd och ”bjuds in” att delta i festen vid ett speciellt dukat bord. Riktig mat är framdukad och man kanske lägger guldfärgat papper på alls säten där dessa släktingar ska ”sitta”.

Minst tio rätter ska det vara nyårsafton ©Ingrid Booz Morejohn

På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Ica förlag, Forma Publishing

Kinesiska nyåret: förberedelser

Nyårspynt säljs på varuhus i Chengdu ©Ingrid Booz Morejohn

Imorgon är det Nyårsafton och ute på stan är det hetsigt värre med det sista bestyr inför årets högtid. Det går knappt att få tag i en taxi, ricksha eller ens en svart taxi. Igår tog det 45 minuter att hitta transport. Vi var åtta personer strategiskt placerade runt en korsning som kämpade om samma bilar. Till sist fick det fick bli en motoriserad san lun che (”tre-hjulad-fordon”) körd av en pensionär. Tyvärr tog elektriciteten fort slut i batteriet så vi fick hoppa av halva vägen och leta ny bil i detta kalla vinterväder - det blev en san lun che till. Jag bekymrar mig alltid över att förarna klär sig alldeles för kallt, många bär inga mössor eller så. Men dagens hade enorma motorcykelhandskar och säkert tre lager vinterställ under ytterkläderna. Polisen i Chengdu är annars väldigt restriktiv med san lun che och ricksha nu förtiden men tillåter många att tjäna en extra hacka innan nyår samtidigt som de hjälper till med transport då så många taxichaufförer har återvänt till sina hemorter för att åter vara i familjens famn.

Ur På kinesiskt vis:

Dagarna före nyårsdagen fixas och fejas det. Man städar in i minsta vrå och köper hem mängder av festmat. Man pyntar hemmet med snittblommor och alla sorters levande blommor som symboliserar återfödelse och ny tillväxt. Blommar dina växter under nyåret för det med sig extra framgång och belöning under det nya året. Man dukar fram skålar med apelsiner och fat med åtta olika sorters torkade frukter och frön. Barnen får nya kläder och skor – helst i lyckofärgen rött – och presenter inhandlas till vänner, familjens åldringar och övriga släktingar.

Det är nu man pyntar ytterdörren och huset med inköpta avbildningar av dörrgudar, nyårsbilar och lyckotecken; hänger upp röda lyktor och nyskrivna verspar på remsor. Man går till banken och hämtar ut mängder av nya, fräscha, oanvända sedlar som sedan stoppas i röda kuvert (hongbao på rikskinesiska eller laisee på kantonesiska). Kuverten delas ut till ogifta familjemedlemmar, ungdomar och barn under nyårsafton.

Nyårsafton är också en bra dag att besöka tempel där man bränner rökelse, tänder ljus och ber om saker inför det nya året. Under de femton dagar som nyåret pågår hålls tempelfester och uppträdande i parkerna. Man kan se lejon- och drakdanser och beskåda folkopera, äta godsaker och träffa vänner. Det är en uppslupen tid med påtagligt härlig stämning. Nu ska hela familjen samlas igen, man ska få lite välbehövd ledighet under årets tråkigaste årstid och alla försöker unna sig någonting gott.

Dagarna före det kinesiska nyåret är också i princip alla kommunikationsmedel i Kina fullt upptagna med att transportera familjemedlemmar kors och tvärs över det väldiga landet. Stationerna är knökfulla med förväntansfulla människor i finkläder belamrade med packning och presenter. Sedan, under vårfestens första vecka, avstannar Kina. Bra att veta om man turistar i landet eller ämnar bestämma affärsbesök under denna tid.

På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Ica förlag, Forma Publishing

Fler fu-tecken!

All photos ©Ingrid Booz Morejohn

I dagens stressade Kina är de flesta "fu-tecken" massproducerade, den ena glittrigare än den andra men det finns otaliga exemplar av vackra handmålade. Jag ”samlar” på bilder på välgjorda, speciellt tilltalande, färglada eller eleganta fu-tecken. Den första är en av de mera vackra massproducerade exemplar. Den andra den mest fantasifulla jag har sett, på en privat gård i Lijiang, Yunnan och den sista återfinns på en tempelgård på Mengdingberget, Sichuan. 

Sagan bakom Fu-tecknets användning

©Ingrid Booz Morejohn

Seden att ha en lyckoamulett med fu-tecknet har funnits sedan ett par tusen år tillbaka, i syfte att hålla fattigdomen borta från hemmet. Från Mingdynastin (1368-1644) blev det populärt att klä ytterdörren med fu-tecknet. Sagan bakom seden är underhållande: Den första Mingkejsaren Zhu Yuanzhang (1328-1398) befann sig ute på landsinspektion klädd som en vanlig bonde för att kunna röra sig fritt. Han råkade på en folkmassa som gjorde sig lustig över en målning av en storfotad kvinna. Den lättstötte kejsaren tog detta som ett tecken på att folket skrattade åt hans hustru kejsarinnan eftersom hon – född fattig bondflicka – till skillnad från övriga adelskvinnor inte snörde sina fötter. Så fort han återvände till palatset beordrade han att åskådarna och konstnären skulle registreras och bestraffas med döden. Stadens oskyldiga skulle skiljas åt genom ett ditmålad fu-tecken på ytterdörren. Den godmodige kejsarinnan Ma fick nys om planerna och kvickt lät hon hela stadens befolkning måla fu på sina dörrar. Därmed blev tecknet ett lyckotecken som används än i dag.

Läs mer: Kinesiska symboler ©Ingrid Booz Morejohn, Forma Publishing

Andeskärmar och FU: tecknet för lycka

Baoguang Temple, Xindu, Sichuan ©Ingrid Booz Morejohn

Vem behöver inte tur och lycka? I traditionellt kinesiskt tänkande tar man alla chanser man kan för att öka lyckan i sitt liv. Fu betyder inte bara lycka utan lika mycket tur, välsignelse och välstånd. För det anses givet att god tur oftast resulterar i större lycka. (Tur, fu, är också likljudande med ordet för rikedomar, fu, som skrivs med ett annat tecken). Fu-tecknet är ett vackert tecken, välformat och fylligt. Från början var det ett bildtecken som föreställde två händer som lyfter en kanna vin. Vinet var en gåva till gudarna som skulle skänka välsignelser. Med kinesiskans sätt att skriva med tecken kan man variera eller förstärka ett ords betydelse genom att ändra sättet att "kalligrafera" det. När således tecknet fu skrivs eller ritas med en rund, bullig form eller inuti en cirkel förmedlas budskapet av total eller fulländad lycka. Fu-tecknet är vanligt som utsmyckning vid ingången till tempel. Där ser man ofta folk som köar för att se om de kan närma sig muren och träffa tecknet med handen medan de blundar. Den som lyckas får lycka och välsignelse!

Läs mer Kinesiska symboler ©Ingrid Booz Morejohn, Forma Publishing

Kinesiska nyåret: Köksguden

Blocktryck köpt på veckomarknad, Yunnan ©Ingrid Booz Morejohn

Har ni läst Amy Tan's Köksgudens hustru? Förr i tiden trodde man att Köksguden (Zaojun - bokstavligen "Härdens herre") åkte upp till Jadekejsaren i himlen en vecka före nyår för att rapportera vad som hade hänt i hemmet han ansvarade för under året. Köksgudens porträtt brukar hänga över köksspisen där han lätt kan bevaka hemmets alla förehavanden. Denna dag tar männen i familjen ner det gamla porträttet vilket inte ersätts med ett nytt förrän på nyårsafton då Köksguden har kommit tillbaka från sin himlafärd. Köksguden är den viktigaste husguden i den mycket omfångsrika kinesiska mytologin och förr fanns det nog inte många hem som inte hade hans porträtt i köket. Han intar en speciell plats i hemmet både som förmedlaren mellan himlen och jorden men också som familjens moralväktare. Rapporten han avlägger handlar om hur din familj har skött sig under året och han har makten att avlägga en mycket kritisk rapport. Men även Köksguden kan mutas så familjen lägger sig vinn om att blidka honom med godsaker dagarna före hans avresa - detta för att vara säker på att han bara säger "söta" saker til Jadekejsaren i himlen. Även hans häst får lite hö eller hirs att tugga på!

Hämtad ur På kinesiskt vis ©Ingrid Booz Morejohn/Forma Publishing

Kinesiska nyåret: Turbarnen välkomnar nyåret

©Ingrid Booz Morejohn

Ytterligare en dörrutsmyckning som tas fram till kinesiska nyåret är "turbarnen" eller "gongxibarnen". Dessa är speciellt populära hos affärsinnehavare och andra som har många besökare. Planscherna föreställer två välklädda barn i traditionell klädsel. De håller händerna knutna framför sig i den klassiska hälsningsgesten gongxi! gongxi!, lyckönskning! och symboliserar tur, lycka och rikedom under det nya året. Från deras knäppta händer hänger guldsaker: mynt, tackor, fiskar och Det långa livets lås. Kläderna är pyntade med allsköns symbolik och flickan har en pion i håret, symbolen för belöning och välstånd. Barnen anses vara både lyckobringande och glädjespridande. Ibland återkommer de som statyer bredvid ingång och ersätter lejon- eller qilinparen som ofta vaktar dörringången. 

Hämtad ur Kinesiska symboler ©Ingrid Booz Morejohn/Forma Publishing

Kinesiska nyåret: Vindsnurran

Pengzhou, Sichuan ©Ingrid Booz Morejohn

Dagarna efter kinesiska nyåret och de femton dagarna som helgen firas hålls många tempelmarknader i stadsparker och tempelgårdar. Dessa är livligt besökta och fullproppade av matstånd och kiosker som säljer souvenirer och leksaker. Vindsnurran är en av dessa traditionella färgglada leksaker som många barn får. De säljs speciellt vid nyåret för snurran symboliserar kraften att zhuan yun, "hoppas att lyckan ska vändan", att omvandla ett hinder till en möjlighet i det nya året. Traditionellt gjorda av handfärgat papper men idag vanligast av plast, dekoreras de ibland även med lyckotecknen som betyder glädje, långt liv eller rikedom. 

Delvis hämtad ur Kinesiska symboler ©Ingrid Booz Morejohn/Ica bokförlag

Kinesiska nyåret: Dörrgudarna

Yangshuo, Guangxi ©Ingrid Booz Morejohn

Kinesiska dörrdekorationer har länge fascinerat mig. På 1980-talet såg jag knappast dylika utsmyckningar i städerna; man hade länge vänt ryggen åt sådant gammaldags tänkande. Men ute på landet upptäckte jag att man fortfarande ägnade sig åt traditionella sedvänjor. Inte alls i den omfattning som det ägnades en gång i tiden, men ändock. Planscherna var ofta handgjorda blocktryck och dörrverserna var handmålade av någon lokal skrivkunnig person. Inte som idag massproducerade i bjärta färger med likartad utseende och text. 

Jag älskade speciellt de svulstiga dörrgudarna (menshen), barska och uppblåsta, redo att hugga ner oinbjudna inkräktare. Radarparet heter Qin Qiong och Yuchi Gong (kan variera lite från ort till ort) och sägs faktiskt föreställa två riktiga människor. Tillsammans med dörreverserna är det dessa typiska utsmyckningar som anses skydda hemmet mot onda krafter och olycka. Qin Qiong och Yuchi Gong är veritabla muskelknippen i full krigsutrustning. Till utseendet är de mycket lika generalerna som vaktar kejsarens ande längs Andevägen upp till de tretton Mingkejsarnas gravar norr om Beijing. Ibland håller de ett svärd i handen eller över huvudet och ibland bär de en mäktig klubba. De ser rejält barska ut, bär väldiga skägg och spänner ögonen i alla besökare. Bruket med dörrgudar går tillbaka åtminstone till Handynastin (25-220) då de snidades av persikoträ. Under Songdynastin (960-1279) började man måla dem på rött papper som sedan  klistrades på ytterdörren. Numera trycks de i mångmiljonupplagor och byts ut i tid till det kinesiska nyåret.

Sägnen om dörrgudarna som oftast avbildas nu sägs ha börjat under Tangdynastin då kejsar Taizong låg sjuk och drömde att palatset hemsöktes av ett spöke som letade efter honom. Kejsarens rådgivare och ministrar tog drömmen på allvar och oroade sig för hans hälsa och säkerhet. Då steg två modiga generaler fram och erbjöd sina tjänster som nattvakter. Därefter kunde kejsaren sova lugnt och ostört. Den tacksamme och mycket piggare kejsaren prisade vakterna men kunde inte tänka sig att fortsätta beröva dem deras nattsömn. Han beordrade att avbildningar av dem i full krigsutrustning skulle målas på dörrarna in till hans sovrum och palatsets ytterport. Därefter såg man inte en skymt av oroliga andar, och dörrgudarna blev även populära bland den vanliga befolkningen.

Delvis hämtad ur Kinesiska symboler och På kinesiskt vis, ©Ingrid Booz Morejohn/Ica bokförlag

Kinesiska nyåret: Röda lyktor

Photo  ©Ingrid Booz Morejohn

Ambulerande lyktförsäljare har åter gjort sitt inträde på stadens gator, cyklande genom stan med girlanger av röda lytkor fladdrande efter sig. De besöker bostadskvarter efter bostadskvarter för att sälja sina varor, en färgglad syn i Chengdus gråa vinterbild. Röda lyktor förknippas inte enbart med kinesiska nyåret men så här års brukar gamla, slitna lyktor bytas ut inför det kommande året så ivriga köpare finns det gott om. 

Dekorativa röda lyktor (hong denglong) är något som de flesta förknippar med Kina och festligheter. Man har använt röda papperslyktor i över tusen år för att markera lyckliga tider. De anses allmänt symbolisera god tur och lycka. Den runda formen förmedlar enighet och fullständighet, den varma röda färgen är kinesernas favoritfärg och även en lyckofärg som anses kunna skrämma bort onda andar. Tidigare gjordes de av papper klistrade över en bamburam och lystes upp av vaxljus eller oljelampor inuti. Idag är de flesta gjorda av syntettyg över en träram av metall och har elektriskt ljus som ljuskälla. Eller så hänger de bara parvis vid ingången till affären eller huset. De är antingen helröda eller dekorerade med lyckotecken, "gongxi"-barnen, symboliska mönstermotiv eller varför inte ett företagsnamn eller en logotype i guld. 

De kanske största röda lyktorna i Kina hänger i Himmelska fridens port över ingången till Förbjudna staden i Beijing. Filmen "Den röda lyktan" (Da hong denglong gaogao gua) 1991, regisserad av Zhang Yimou, har just röda lytkor som ett centralmotiv i filmen. Filmen, baserad på en bok av författaren Su Tong, utspelar sig på 1920-talet. Huvudpersonen i filmen spelas av Gong Li som blir en rikemans fjärde hustru. Lyktorna signalerar vilket hus (och vilken kvinna) han ska besöka på natten. Filmen inspelades på Qiao familjens residens (Qiao jia) utanför Pingyao i Shanxiprovins och kan besökas av allmänheten idag.

Läs mer i Kinesiska symboler och På Kinesiskt vis, Ica bokförlag

Kinesiska nyåret: Lycko- och skyddsfärgen rött

Men's underwear sold before the Chinese New Year ©Ingrid Booz Morejohn

Rött, rött, rött, överallt RÖTT! Rött är den dominerande färgen så här års kring kinesiska nyåret. Rött är lyckofärg nummer ett i Kina och anses bl a kunna motverka onda krafter då nyårsmonstret, Nian så kallad, skyr rött. "Rött", hong, på kinesiska, rimmar på "oändlig", yong. Därmed förmedlar röda saker oändligt god tur och positiva saker. 

I traditionellt tänkande är du speciellt känslig för angrepp utifrån, i synnerhet från Nianmonstret när "ditt" år i djurkretsen infaller och under hela det pågående året. Bästa sättet att skydda sig är att bära någonting rött under hela året med början nyårsafton då Nianmonstret är ute och spökar. Skyddsplagget kan vara någonting så litet som ett rött snöre runt handleden men ska helst vara någonting mer substantiell som röda strumpor och röda underkläder. Kineser anser att lyckofärgen rött inte bara ska skydda dig under året utan bringa dig tur och välsignelser och är helt enkelt det bästa sättet att börja året på. Inte konstigt att rött är kinesernas absoluta favorit färg!

Läs mer i böckerna: Kinesiska symboler och På kinesiskt vis, Ica bokförlag

Kinesiska nyåret: Oxens år 2009

Årets höjdpunkt här i Kina står snart för dörren - det kinesiska nyåret som i år kommer mycket tidigt. Det finns mycket att skriva om kinesiska nyåret och jag kommer att lägga upp många poster så det är lika bra att börja nu. Ute på stan har affärerna börjat förbereda för länge sedan, diskerna är fulla av godsaker och alla har börjat hänga upp sina röda lyktor osv. Varuhusjätten Carrefour här i Chengdu har till och med utökat sin vinavdelning med fyra gånger så mycket sortiment och flyttat den och hela snacksavdelningnen närmare utgången för att fånga kundernas uppmärksamhet - som om någon inte skulle märka att årets helg är på gång.

Djurkresten

Det sägs att det var över 4.500 år sedan som kineserna uppfann sin tideräkning. Enligt detta traditionella sätt att räkna är år 2009 egentligen år 4707! Den kinesiska kalendern är en rörlig kalender som följer månens cykler och i år infaller det nya årets första dag den 26:e januari (kinesiska nyåret infaller alltid någon gång mellan 21 januari och 19 februari). På den dagen övergår Råttans år i Oxens år. Att säga "oxens år" låter kanske lite märkligt. Men för en kines är detta bara ännu ett nytt år i en tolvårig cykel. Många kineser tror att djurtecknet man föds i bestämmer ens personlighet, precis som våra västerländska stjärntecken där vi delar upp året i 12 tecken, en per månad. Kineserna däremot avsätter ett helt år per tecken och det finns 12 djurtecken totalt.

Oxen är andra djuret i djurkretsen och det finns många legender kring detta. I en sägs det att Buddha bjöd alla djuren till en fest för att ta farväl när han skulle lämna jordelivet. Av någon anledning hörsammade bara tolv djur inbjudan. (Katten ville också följa med men råttan glömde att väcka honom på morgonen så han försov sig. Därför ingår inte katten i kalendern och därför är råttan och katten eviga fiender). Under färden till festen hoppade råttan på oxens rygg och åkte snålskjuts fram till mållinjen där han hoppade av rakt framför näsan på oxen och kom fram först och oxen på andra plats (den lata grisen kom sist). Detta beteende är ett typiskt exempel på råttans berömda klurighet och oxens tålmodige personlighet. Än idag anses en råtta och en oxe komma bra överens.

Hurdan är en oxe?

Buddha bestämde att vart år i den tolvåriga kretsen skulle döpas efter ett av djuren som kom till festen och att människan skulle ha lite av djurens personlighet som kännetecken för det år den föddes i. Alla djur äger dåliga och bra egenskaper. Sådeles är de som är födda i oxens år som oxar är: hårt arbetande, pålitliga och jordnära. Oxar är tysta och orädda, men när de trängs mot väggen kan de explodera i häftiga vredesutbrott. Envisa är de till tusen och dåliga i affärer. Tyvärr har de också otur i kärlek då de kan vara opålitliga och kräsna. Men de är födda med naturliga ledaregenskaper och är ämnade för stora saker (Barack Obama till exempel är en oxe och 2009 spås bli ett lysande år för honom). Andra blir till exempel ingenjörer, arkitekter eller konstnärer. Som partner och vän sägs oxen komma bäst överens med Ormen, Råttan och Tuppen.

Vem är oxe?

De som är födda från och med dessa datum: 1913/0206, 1925/0124, 1937/0211, 1949/0129, 1961/0215, 1973/0203, 1985/0220, 1997/0207 och 2009/0126. 

Hur blir oxens år?

Precis som det förutspåddes var 2008 Råttans år mycket turbulent i Kina med naturkastrofer och andra utmaningar. Enligt kinesiska spåmän blir oxens år ett år som "städar upp efter allt klotter, skräp och avfall som råttan har dragit in under året. Man ska inte underskatta oxens saktmodighet utan förvänta sig stora saker av dess förmåga att leda oss ur de många kriserna som verkar ha hopat sig under året.  Oxåret kommer att jobba hårt och konsekvent för att göra ordning av oordning och ställa det mesta till rätta mot årets slut." 

Underförstått: Det kommer att gå vägen men inte utan MYCKET slit och hårt arbete under året. Efter de senaste månadernas katastrofnyheter har det säkert inte undgått någon att det gäller att dra åt livremmen under 2009!

Läs mer i böckerna: Kinesiska symboler och På kinesiskt vis, Ica bokförlag

Recension i Kinaportalen av Kinesiska symboler

Här kommer en positiv recension av Kinesiska symboler från www.kinaportalen.se. Jag tar den med på bloggen trots recensentens stavfel, feluppfattningar och slarvig svenska. Tack för positiv entusiasm!

"Hur många gånger har jag inte undrat vad alla dessa bilder i Kina på fiskar, drakar, grisar och små barn har för mening och funktion! Förutom att vara vackra förstås. Såpass mycket har jag vetat, att de inte ENDAST är vackra. Fisken, har jag också hört, står för välstånd. Och drakarna som alltid står utanför bankbyggnader - är de någon slags skyddshelgon?

Nej draken - eller drakarna bör man säga, för det finns en massa sorter, inte minst drakbarn - är ett urgammalt kinesiskt sagodjur. En kombination (i sin vanligaste form) av kamel, hjort, hummer, tjur, ödla, groda, karp, tiger, val och örn!!
Och det är faktiskt inte draken som står utanför bankerna, utan en XIEZHI eller QILIN, andra sagodjur som tydligen är väldigt snäll, pigg och vegetarian.

Om sådan djur och en massa andra kinesiska symboler och deras historiska och semantiska ursprung (mycken symbolik kommer av likljudande tecken, såsom kåldomar, CAI, som låter som rike, CAI, och därför symboliserar rikedom), har jag nu haft möjlighet att läsa om i en ny fantastiskt välskriven och informativ bok.

"Kinesiska symboler" är skriven av Ingrid Booz Morejohn, som också skrivit "Res till Kina" och "På kinesiskt vis" (recenserad här), och är en mycket läsvärd liten skrift. Den är lättläst men samtidigt mycket givande och kan läsas av alla - både den som redan kan en hel del av Kina och den som skall dit på en kortare semester. Envar bör få stor behållning av dessa betraktelser.

Priset (161 sek hos Bokus) är också helt rimligt."

Bibliotekstjänst recension: Kinesiska symboler

Det är viktigt med en bra recension från Bibliotekstjänst då den ligger till grund för de olika bibliotekens inköp. Min första bok Resa till Kina fick en mycket bra recension och biblioteken svarade med att köpa in ovanligt många böcker - 500 st. Vi får se vad det blir för respons med följande recension av Kinesiska symboler:

"Här förklaras vad som ligger bakom många av de symboler och lyckotecken man möter till vardags i Kina. Omdöme: Ingrid Booz Morejohn har arbetat som reseledare i Kina och är numera också bosatt där. Hon har tidigare gett ut Resan [sic] till Kina (2006). Hon har i denna bok om kinesiska symboler valt att fokusera på åtta grundläggande begrepp, såsom lycka, långt liv, frid och belöning. Först ger hon en mer historisk och etymologisk bakgrund till ordet, tecknet och funktionen. Sedan visar hon vilka djur, fenomen, föremål eller t.o.m. maträtter som förknippas med begreppet och alltså fungerar som ett slags överförda symboler. Här kan vi läsa att sallad är symbol för rikedom medan selleri står för framgång i jobbet. Hon lyckas med denna struktur ge mening på ett djupare plan. Ordets uttal och skrivtecknets utseende visar sig vara nyckeln till symbolvärldens uppbyggnad. Både Kinaresenärer och konstintresserade kan här finna mycket matnyttigt. En kort källförteckning avslutar boken som har ett medryckande språk. Färgfoton av människors vardagsliv ger konkretion. - Ulf Lindgren"

Laiba!

För inte så länge sedan fick jag en kopia av  läroboken Laiba! i handen som jag agerade bildredaktör och (delvis) fotograf för. Den blev riktigt fin och för alla som vill lära sig grundläggande kinesiska kan den varmt rekommenderas. Författarna heter Håkan Friberg och Henrik Bengtsson, Gleerups förlag. ISBN: 9140663833. Försäljningstext från webben:

Lai ba! betyder ungefär Kom med! Lai ba är en nybörjarbok i kinesiska för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Texterna och dialogerna bygger på vanliga vardagssituationer som kan uppkomma när man är i Kina: att introducera sig och sin familj, siffror och telefonnummer, intressen, yrken, mat, shopping, resande etc. Den vanligaste grammatiken tas upp och tränas i många övningar. Boken lär ut ungefär 200 tecken (förenklade tecken). Texterna och övningarna finns inspelade.

My new books have arrived!

2008 has been an exhausting year so far. Everyday life in a large city in China seldom lacks dull moments but this year has provided more than it's fair share of natural disasters, ethnic clashes, major sporting events and much more. One shouldn't complain however, it is always interesting living here and wasn't that one of the reasons for leaving a warm, cozy home in Sweden?

 

In between all this high octane local entertainment I finally finished the two books on China and Chinese culture that I have talked about for the past two years (thanks for your patience). This week I got my copies and I am tickled pink (if you are still allowed to use that expression). They are already in the bookshops in Sweden and on Internet book sites like Bokus and Adlibris. Sorry to disappoint all you English readers, for the moment they are only in Swedish. The Swedish titles translate as Chinese Symbols and Doing Things The Chinese Way. At the beginning of the year I also updated my China travel handbook Resa till Kina, which has now, after just two years in circulation, come out with it's 2nd edition. Thank-you all for buying lots of copies! (Now please go out and do the same with my two new books :-)