# 19 Today's picture 090215

Österlen, Skåne, Sweden ©Ingrid Booz Morejohn

I'm longing for SUMMER!

Fler fu-tecken!

All photos ©Ingrid Booz Morejohn

I dagens stressade Kina är de flesta "fu-tecken" massproducerade, den ena glittrigare än den andra men det finns otaliga exemplar av vackra handmålade. Jag ”samlar” på bilder på välgjorda, speciellt tilltalande, färglada eller eleganta fu-tecken. Den första är en av de mera vackra massproducerade exemplar. Den andra den mest fantasifulla jag har sett, på en privat gård i Lijiang, Yunnan och den sista återfinns på en tempelgård på Mengdingberget, Sichuan. 

Sagan bakom Fu-tecknets användning

©Ingrid Booz Morejohn

Seden att ha en lyckoamulett med fu-tecknet har funnits sedan ett par tusen år tillbaka, i syfte att hålla fattigdomen borta från hemmet. Från Mingdynastin (1368-1644) blev det populärt att klä ytterdörren med fu-tecknet. Sagan bakom seden är underhållande: Den första Mingkejsaren Zhu Yuanzhang (1328-1398) befann sig ute på landsinspektion klädd som en vanlig bonde för att kunna röra sig fritt. Han råkade på en folkmassa som gjorde sig lustig över en målning av en storfotad kvinna. Den lättstötte kejsaren tog detta som ett tecken på att folket skrattade åt hans hustru kejsarinnan eftersom hon – född fattig bondflicka – till skillnad från övriga adelskvinnor inte snörde sina fötter. Så fort han återvände till palatset beordrade han att åskådarna och konstnären skulle registreras och bestraffas med döden. Stadens oskyldiga skulle skiljas åt genom ett ditmålad fu-tecken på ytterdörren. Den godmodige kejsarinnan Ma fick nys om planerna och kvickt lät hon hela stadens befolkning måla fu på sina dörrar. Därmed blev tecknet ett lyckotecken som används än i dag.

Läs mer: Kinesiska symboler ©Ingrid Booz Morejohn, Forma Publishing

Kinesiska nyåret: Turen kommer till dig

Happiness has arrived! ©Ingrid Booz Morejohn

Vi fortsätter att prata om lycka, fu! Att sätta ett stort fu-tecken på ytterdörren är kanske den allra populäraste dörrutsmyckningen i Kina och snart kommer landets fu-tecken att få sin årliga ansiktslyftning på det kinesiska nyårets afton. Här på vår gata i Chengdu finns fler nyöppnade småbutiker som bara säljer nyårspynt. Lite lik vår svensk julgrans-torgförsäljning kommer dessa företag att stänga igen direkt efter (eller strax innan) nyåret. Men just nu är det bråda dagar och affärerna gör big business.
Planscher med detta turtecken är oftast målade med svart färg eller guldfärg på röd bakgrund. Tecknet inramas av en romb som ibland innesluts i en kvadrat. Planscherna hängs på hemmets eller gårdens ytterdörrar och i skyltfönster, på bilrutor, traktorer och kassaapparater. Det är ett färgglatt inslag i en ibland påver, grå vardag. Detta populära lyckotecken säkrar en obruten ström av välsignelser genom din dörr.
Som tillfällig besökare i Kina kanske man inte märker att tecknet ofta är faktiskt uppochner på porten eller dörren. Tecknet dao, ”att vända uppochner”, uttalas likadant som tecknet dao, anlända. Således bildar ett uppochner vänt fu ordleken fu dao le, ”turen har anlänt” eller ”turen följer med dig genom dörren”.  Välkommen in!

Läs mer: Kinesiska symboler ©Ingrid Booz Morejohn, Forma Publishing

Andeskärmar och FU: tecknet för lycka

Baoguang Temple, Xindu, Sichuan ©Ingrid Booz Morejohn

Vem behöver inte tur och lycka? I traditionellt kinesiskt tänkande tar man alla chanser man kan för att öka lyckan i sitt liv. Fu betyder inte bara lycka utan lika mycket tur, välsignelse och välstånd. För det anses givet att god tur oftast resulterar i större lycka. (Tur, fu, är också likljudande med ordet för rikedomar, fu, som skrivs med ett annat tecken). Fu-tecknet är ett vackert tecken, välformat och fylligt. Från början var det ett bildtecken som föreställde två händer som lyfter en kanna vin. Vinet var en gåva till gudarna som skulle skänka välsignelser. Med kinesiskans sätt att skriva med tecken kan man variera eller förstärka ett ords betydelse genom att ändra sättet att "kalligrafera" det. När således tecknet fu skrivs eller ritas med en rund, bullig form eller inuti en cirkel förmedlas budskapet av total eller fulländad lycka. Fu-tecknet är vanligt som utsmyckning vid ingången till tempel. Där ser man ofta folk som köar för att se om de kan närma sig muren och träffa tecknet med handen medan de blundar. Den som lyckas får lycka och välsignelse!

Läs mer Kinesiska symboler ©Ingrid Booz Morejohn, Forma Publishing

Kinesiska nyåret: Röda lyktor

Photo  ©Ingrid Booz Morejohn

Ambulerande lyktförsäljare har åter gjort sitt inträde på stadens gator, cyklande genom stan med girlanger av röda lytkor fladdrande efter sig. De besöker bostadskvarter efter bostadskvarter för att sälja sina varor, en färgglad syn i Chengdus gråa vinterbild. Röda lyktor förknippas inte enbart med kinesiska nyåret men så här års brukar gamla, slitna lyktor bytas ut inför det kommande året så ivriga köpare finns det gott om. 

Dekorativa röda lyktor (hong denglong) är något som de flesta förknippar med Kina och festligheter. Man har använt röda papperslyktor i över tusen år för att markera lyckliga tider. De anses allmänt symbolisera god tur och lycka. Den runda formen förmedlar enighet och fullständighet, den varma röda färgen är kinesernas favoritfärg och även en lyckofärg som anses kunna skrämma bort onda andar. Tidigare gjordes de av papper klistrade över en bamburam och lystes upp av vaxljus eller oljelampor inuti. Idag är de flesta gjorda av syntettyg över en träram av metall och har elektriskt ljus som ljuskälla. Eller så hänger de bara parvis vid ingången till affären eller huset. De är antingen helröda eller dekorerade med lyckotecken, "gongxi"-barnen, symboliska mönstermotiv eller varför inte ett företagsnamn eller en logotype i guld. 

De kanske största röda lyktorna i Kina hänger i Himmelska fridens port över ingången till Förbjudna staden i Beijing. Filmen "Den röda lyktan" (Da hong denglong gaogao gua) 1991, regisserad av Zhang Yimou, har just röda lytkor som ett centralmotiv i filmen. Filmen, baserad på en bok av författaren Su Tong, utspelar sig på 1920-talet. Huvudpersonen i filmen spelas av Gong Li som blir en rikemans fjärde hustru. Lyktorna signalerar vilket hus (och vilken kvinna) han ska besöka på natten. Filmen inspelades på Qiao familjens residens (Qiao jia) utanför Pingyao i Shanxiprovins och kan besökas av allmänheten idag.

Läs mer i Kinesiska symboler och På Kinesiskt vis, Ica bokförlag

Kinesiska nyåret: Lycko- och skyddsfärgen rött

Men's underwear sold before the Chinese New Year ©Ingrid Booz Morejohn

Rött, rött, rött, överallt RÖTT! Rött är den dominerande färgen så här års kring kinesiska nyåret. Rött är lyckofärg nummer ett i Kina och anses bl a kunna motverka onda krafter då nyårsmonstret, Nian så kallad, skyr rött. "Rött", hong, på kinesiska, rimmar på "oändlig", yong. Därmed förmedlar röda saker oändligt god tur och positiva saker. 

I traditionellt tänkande är du speciellt känslig för angrepp utifrån, i synnerhet från Nianmonstret när "ditt" år i djurkretsen infaller och under hela det pågående året. Bästa sättet att skydda sig är att bära någonting rött under hela året med början nyårsafton då Nianmonstret är ute och spökar. Skyddsplagget kan vara någonting så litet som ett rött snöre runt handleden men ska helst vara någonting mer substantiell som röda strumpor och röda underkläder. Kineser anser att lyckofärgen rött inte bara ska skydda dig under året utan bringa dig tur och välsignelser och är helt enkelt det bästa sättet att börja året på. Inte konstigt att rött är kinesernas absoluta favorit färg!

Läs mer i böckerna: Kinesiska symboler och På kinesiskt vis, Ica bokförlag